Etiketter

16 februari 2010

Jahapp. Så har mitt kontokort varit ute på äventyr idag då...

Denna morgon var både kall och mulen. På väg ut från Malmö blinkade bensinlampan illavarslande och som den ansvarstagande och mogna chaufför jag är stannade jag vid närmsta mack. Det är 8 mil tur och retur till Skurup. Efter en snabb överslagsräkning till bilägarens fördel tankade jag för 160 kronor. Kortet kände sig muntert och älskat, levde liksom upp av bekräftelsen. "Jag finns!" tjoade det glatt innan jag med våld pregade ner det i plånboken igen. Stärkta av bensin och frisk luft styrde jag kosan mot Skurup.

Av mina glada medresenärer fick jag under dagens lopp pengar för deras del av bensinkostnaden. En del av detta lade jag på en kopp morgonkaffe för sex kronor, och en lunchbiljett för en femtiolapp. Återigen fick plånboken upp ur väskan och se dagsljus, två gånger på en dag. Den visste knappt till sig och låg sedan och spann av vällust resten av dagen.

Malmö var lika grått och snöigt som jag hade lämnat det. På marken töade snön, i snön pulsade hunden. Det är inte varje dag det är fettisdag tänkte jag, glömsk av allt vad sparande heter. Därför tog jag hund och en tjugolapp till ett konditori nära Möllan och beställde helt fräckt en semla att ta med. Hem, fort utav bara helvete, och sen tjoff in med semlan i truten. Det hela var nästan lite obscent. Men värt det.

Dagen var ännu inte över. Vad som följde var en utflykt med grannen, ägaren till ovan nämnda bil. Hon skulle ta sig till Jägersro för att ge en samling strykarkatter mat så de överhuvudtaget ska klara vintern, men sambon (den enda i familjen med körkort) var inte hemma. Så jag packade raskt in min katt i bilen och körde iväg. Svante skulle själv inte återbördas till sin forna kattgemenskap, nej då. Men det var dags att vaccinera kattskrället, och är man ändå ute och kör på det hållet är det lika bra att passa på. Vaccinet kostade 270 kronor, och kontokortet sjöng liksom en segersång. Det blev bara värre, eller bättre, när jag slog på stort och köpte ensamhemma-snacks till hunden. Mer kräsen hund får man leta efter, och dyrt är det naturligtvis. 181 kronor kostade påsen med diverse tugg.

Det som skulle vara en vanlig sketen tisdag ramlade iväg och blev en smula kostsam, trots allt. Middagsmaten blir däremot mer av gårdagens hopkok. Det är alltid något att glädjas åt.

1 kommentar:

  1. Tydligt är att du blev inspirerad av besöket i Skumpan i alla fall, jag älskar när du blir alldeles litterär i dina inlägg!

    SvaraRadera